Till vänster i bild syns projekthusen och rakt fram i fonden syns Nya hotellet”. (Foto från Hembyggdsföreningens samlingar)
”En viktig miljöskapande del av torget är den gamla och väderbitna husraden på torgets sydsida. Trots att husen ser lite övergivna ut och förfallet delvis är nära, så har de en charm och atmosfär som känns viktig att bevara. Husen ser vid första påseende ut att ha stått orörda sedan förra sekelskiftet och de ser nästan ut att vara hämtade ur en gammal sagobok.
När man tittar närmare ser man dock att vissa förändringar har skett under 1900-talet. Många av fönstren i bottenvåningen är bytta mot stora skyltfönster, ytterdörrarna är bytta och jämför man med gamla foton ser man också att en ytterdörr har tillkommit.
På torget mitt emot husen ligger en liten nytillkommen plantering. Hur såg det ut här när Ingatorp var fullt av affärer och serveringar?”
Husen tillhörde, som tidigare nämnts, från början Ingatorps prästgård. 1928 ombildades Ingatorps prästgård 2:1 och Lilla Ödhult till Ingatorp 4:1 där husraden ingick. 1938 avstyckades projekthuset Ingatorp 4:71. En del ingår i Ingatorp 4:70, varför vet man inte. Nuvarande ägares föräldrar har bott i fastigheten sedan 20-talet och förvärvade lagfarten 1949. Tyvärr har det inte gått att fastställa hur länge de olika husen funnits på platsen, även om det finns en notis i "Svensk bebyggelse”, att Ingatorp 4:71 är uppfört på 1850-talet. Byggnadsundersökning på vindarna tyder på att mittendelen har anor från sekelskiftet 1800 och de övriga delarna har byggts till efteråt. Det går dock inte säga om stommarna är flyttade. Se vidare i beskrivning av byggnaderna.
Mitt emot husraden fanns fram till ca 1960 tre andra hus; Hemgården, Kronahuset och mitt emellan dem den lilla Smocken. Smocken flyttades då till Hembygdsparken i Vetlanda. Husen hade uppfällbara lemmar vilka fälldes ner vilket möjliggjorde att man kunde använda dem som marknadsstånd. I förlängningen av denna husraden låg fram till början av 1900-talet ett antal fasta marknadsstånd. I väster låg ytterligare ett hus, ” Nya hotellet”, vilket skapade en liten sluten plats på torget. Hotellet kallades så eftersom det sedan tidigare fanns hotellverksamhet i Hemgården mitt emot projekthusen.
Till vänster i bild syns projekthusen och rakt
fram i fonden syns Nya hotellet”. (Foto från Hembyggdsföreningens samlingar)
Mängden serveringar och övernattningsmöjligheter i Ingatorp, i början av 1900-talet, berodde på att många kom till Ingatorp för att mala säd, lämna mjölk eller för att ha semester. Till den senare kategorin hörde bl.a. Albert Engström och Herbert Tingsten med familj.
Här syns Hemgården, Kronahuset och mellan
dem den lilla Smocken. Herrarna lär ha varit Albert Engströms kamrater. (Foto från Hembyggdsföreningens samlingar)
Går man längre tillbaka i tiden finner man att det funnits en liten timrad stuga som inrymde både bostad och skrädderi i samma rum, på den plats Nya hotellet byggdes. Man hittar också en ” lönnkrog” som kallades Grufsebo och där man kunde bli serverad korngrynssoppa, troligen serverades också annat i flytande form.
En av Ingatorps profiler kallades Lova och arbetade på Grufsebo. Senare hyrde hon det yttersta västra huset i den södra husraden och startade där ett kafé. Hon byggde därefter tillsammans med sin sambo ( Ingatorps första sambo?) om den lilla skrädderistugan till Nya hotellet.
Längst fram ses den lilla stugan som sedan byggdes
om till hotell. Till höger syns marknadsstånd och bland dem ”Grufsebo”.
Till vänster om kyrkan syns den gamla skolan. Bilden troligen från
slutet av 1800-talet.(Foto från Hembyggdsföreningens samlingar)
I den låga äldre delen av 4:71 har det varit charkuteri en längre tid med olika ägare. Här har styckats kött och tillverkats korv. Den minsta butiken i huset innehöll en bytesaffär där man handlade med ull, garn, vadd och lin bl.a. På tjugotalet omvandlades den till modeaffär för försäljning av hattar och klänningar. Den högre, större delen av 4:71 tjänstgjorde som bostad fram till 1935 då största delen av bottenvåningen gjordes om till bokhandel. Återstående del, av bottenvåningen, togs i bruk som urmakeri 1938. De övriga husen i den kvarstående husraden har bl.a. inrymt urmakeri, sömmerska och kafé.
I kanten på torget, öster om husraden ligger idag Ingatorpsboden med kiosk och postservice. Där har det tidigare funnits blomsteraffär, bank, charkuteriaffär och speceriaffär.
Tidningsurklipp från 1940-talet om charkuteriet. (från Hembyggdsföreningens samlingar)
Ett nytt centrum byggdes i slutet av 50-talet och affärerna vid torget övergavs. Omkring 1960 eldades Kronahuset och Hemgården upp av brandkåren och det nya ”ödsliga” utseendet var ett faktum.
Själva torgytan var före den fläckiga asfaltens tid en delvis gräsbevuxen grusyta. Delar av torget användes som skolgård med ett litet staket som avskiljning mellan storskolan och småskolan. Det har också funnits en, mer eller mindre fullständig, trädrad utmed torgets nordöstra kant.
I samband med intervuen med fru Anny Fransson, som är barnfödd i trakten och har bott i ett hus bredvid torget sedan 1935, har mycket framkommit om Ingatorps historia. Förutom information om husen och torget fick vi också höra några minnen.
Anny berättar om två ogifta systrar som bodde i den lilla Smocken. På grund av brandrisken fick de inte elda utan var tvungna att ha en kolgryta inomhus för uppvärmning och matlagning.
Ett annat minne från tidigt tjugotal var när de första bilarna kommit till Ingatorp. Herrarna hade då kalas i charkuteributiken medan fruar och barn (bl.a Anny) drack kaffe och saft på glasverandan. Efter en stund började de vid det här laget något överförfriskade herrarna åka runt, runt på torget ivrigt skrålande och tutande med sina allt argare fruar som åskådare.