Historia - Ingatorp

 
Historisk orienteringskarta över tidigare bebyggelse omkring torget. 

Ingatorp

De allra tidigaste tecknen på bosättning i Ingatorps socken är s.k kvadratiska stensättningar från äldre järnålder, dvs. någonstans mellan 500 år f Kr och 400 år e Kr. Ingatorps socken nämns första gången i medeltida urkunder från den 11 november 1337, då biskop Karl bortarrenderar tiondet av Ingatorps socken till sin släkting.

Håkan Karlsson (Båt)1. Därefter omnämns Ingatorp i medeltida uppskrifter genom kanikern och kyrkoherden i Säby, Knut Pettersson testamente från den 18 februari 1372. Knut Pettersson.

testamenterade då till herr Karl i Ingatorp (”domino karulo de ingathorp”) tre marker denarier2. 1389 förekommer herr Jöns i Ingatorp (”herra jönissa j ingathorppe”) som testamentsvittne. Herr Jöns lever tydligen ännu den 10 augusti 1403 då han bevittnar Karl Stures brev. Mot medeltidens slut finns en notering i Vadstenamunkarnas diarium, att den 2 augusti 1506 vigdes, av biskop Vincentius från Skara, bl.a. en ”Hakvin Laurentiusson”, fordom kyrkoherde i Ingatorp, till broder vid Vadstena kloster. Utöver detta är det dock ganska tyst om Ingatorp i medeltida skrifter. En anledning till denna tystnad har man bedömt vara att socknen till största delen behärskades av Skälsnäs i Hults socken. Skälsnäs ägde inte mindre än 23 gårdar av sammanlagt ca 20 oförmedlade mantal. Vad övriga gårdar beträffar utgår man från, att en mindre del var ej specificerade utgårdar under Skälsnäsgårdarna.

Vad gäller gårdar knutna till Ingatorps samhälle och kyrka skänktes gården Rosendal (numera Dal) 1385 eller 1395 av riddaren Karl Magnusson (Örnfot) och hans hustru Kristina Bengtsdotter (Oxenstierna) till kyrkan och blev därmed prästgård.

I ett visitationsprotokoll av Prytz från den 3 december 1648 redovisas bl.a. markerna tillhörande prästgården i ”Prästgerdzens ägor i Ingatorp”. I detta protokoll nämns också att klockaren inte äger annat än huset och att det även bor några andra i ”Capellanen” och att dessa fick lova att nyttja viss mark vid kyrkan som tillhörde prästgården.

”Klockare ägor ähro inga vthan allenn husen: och några andre thervthi Capellanen boor hafuer een luckia kring om kyrkian som hörer Prästgården till, och pastor hafuer vplåtit Capellanen till at bruka till een behagelig tijdh.
Äro twenne Engieskifften til Klockaregården, then eene heter Korpaöös ängh, om 3 – sloesteker.
Ithem ander på anre sijdhan siöön – 5 sloesteeker.”

Ingatorps gästgiveri omnämns i en donationshandling från den 20 oktober 1695 som berör donationen av en kvarn (”een enfoting eller beckeqwarn”) till kyrkan. Denna kvarn var belägen ”uti en beck der Ingatorps giästgifwares gårdz och Dahls ägor stöta tillsammans”.


1. Angivet inom parentes efter personnamn är släktets namn.
2. Medeltida myntform