Redan vid en snabb promenad runt huset och ser man utan vidare undersökningar att det finns problem som måste åtgärdas. Det allvarligaste är sannolikt att stommen har börjat vika sig på flera ställen och att ytterväggarna bågnar en del i både höjdled och sidled. Värst är problemet på framsidan av bostadshuset i nedervåningen. En orsak till detta är med all säkerhet de stora öppningar i väggen som har uppstått när skyltfönstren och den nya dörren sattes in. Detta reser frågor om man, vid den genomförda förändringen, har gjort någon förstärkning av väggen eller säkrat timrets sammanhållning. Gaveln och baksidan visar inte samma vilja att vika sig även om det finns tendenser på övervåningen på charkuteriet. Däremot ser det östra hörnet på baksidan ut att ha satt sig. På baksidan finns också rötskadade syllstockar. Framsidans syllstockar har inte kunnat undersökas.
Åtgärder i forma av byte av ruttna panelbrädor och vindskivor, byte eller reparation av vissa fönsterbleck, omkittning av samtliga fönster samt inte minst en total ommålning krävs. På glasverandan är viktigt att åtgärda skador i bärande delar förutom det stora ommålningsbehovet. Betongplattan som verandan vilar på har en lång och till synes djup spricka. Skorstenarna behöver en översyn med utbyte av vissa stenar, omfogning samt en total ommurning eller borttagning av skorstenen på modebutiken.
En synlig risk är att den mycket låga grunden på många ställen är tätad med cementhaltigt bruk vilket kan medföra problem med dålig ventilation i grunden. Stabiliteten och säkerheten på balkongen bör undersökas.
Inne i huset är den allvarligaste indikationen, på skador, den kraftiga sättningen i mellanbjälklaget som känns särskilt tydligt när man går från rum 204 till rum 206. Detta kan bero på ett relativt stort spann mellan bärande mellanväggar, 7 meter. Som tidigare nämnts så har man försökt åtgärda detta genom att hänga upp mellanbjälklaget med en dragstång upp till på vinden. De bärande delarna blir då ytterväggarna, varav framsidans vägg är kraftigt försvagad av de stora öppningarna. Resultatet av detta är, i det här fallet, att det hängande mellanbjälklaget även skadat framsidans yttervägg.
På charkbutikens vind finns några rötskadade stockar i ytterväggen, mot baksidan, som måste bytas. En stock(minst) har vridit sig i väggen mot bostadsdelen. De uppsågade dörröppningarna från rum 210 mot modebutikens vind 211 och bostadsdelens rum 208 är felaktigt gjorda. Det finns inget som säkrar de fria timmerändarna.
Förutom trasiga och slitna tapeter och korkmattor så finns tecken på vattenskador i taken på rum 116 och 109. Samtliga snickerier är i behov av ommålning. Ytterdörrarna är skeva och måste justeras. Karmen mellan rum 108 och 109 har spruckit. Samtliga skorstenspipor som planeras att tas i drift måste provtryckas av sotare och eventuellt lagas.
Håltagning
i timmervägg på vinden mellan charkuteriet och modisten.
För att slutligen göra en bedömning av vilka åtgärder som krävs och är mest ändamålsenliga samt rimliga ur teknisk, antikvarisk och ekonomisk synpunkt måste en grundligare undersökning genomföras.
Följande åtgärder rekommenderas:
Exakt vilka reparationer som ska göras får en grundligare undersökning visa. Här beskrivs några tänkbara åtgärder och eventuella konsekvenser av de upptäckter man kan göra. I det följande förutsätts att bostadshuset är en liggtimmerstomme.
Stommen:
De då gjorda undersökningarna visar att stommen är skadad på bostadshusets framsida och att det därmed sammanhängande bjälklaget hänger. Alternativ för reparation av den bågnande ytterväggen kan då vara:
En förstärkning av mellanbjälklaget måste också ske och kan göras genom att man monterar dragstänger av metall som förbinder ytterväggarna med varandra. Dragstängerna läggs i isoleringen i mellanbjälklaget parallellt med befintliga bjälkar. Även efter dessa åtgärder kvarstår problemet med det långa spannet som mellanbjälklaget bär över och som medför att all vikt fortfarande bärs av ytterväggarna som kan vara för svaga p.g.a. de smala väggbitarna mellan dörrar och fönster. Man blir då tvungen att stötta konstruktionen med en hjärtvägg. De bärande delarna i väggen är en syllstock som kan läggas i bottenbjälklaget och en bärlina som kan fällas in i mellanbjälklaget samt däremellan pelare som helt eller delvis sammanfogas till en innervägg.
Som en konsekvens av stomlagningarna kommer man att bli tvungen att avlägsna alla ytskikt i de berörda delarna.
Beroende på bottenbjälklagets skick kan det bli nödvändigt att, förutom att byta eller laga ev. rötskadade delar, att schakta ur under huset. Samtidigt bör också marken justera utanför huset så att den lutar från huset och så att gräs och jord inte ligger upp på panelen. Detta är förstås svårare på torgsidan p.g.a. torgets nuvarande nivå. Alla rötskadade syllstockar måste bytas eller, vid mindre skador, halvsulas. Om möjligt lyfts huset och stockarna byts. Alternativt får man gräva ur, runt grunden, palla under och byta stockarna del för del.
Sättningen i hörnet på baksidan kan behöva åtgärdas. Det behöver dock inte vara någon direkt skada på stommen och om virket är friskt går det bra att leva med en viss snedhet i huset. Om man hittar några skador i hörnet så kan man vidta något av följande beroende på hur allvarlig skadan är:
Vad gäller övriga skador i stommen så byts eller lagas rötskadade delar, t.ex. på vinden. Dörröppningarna på vinden förses med gåtar.
Övriga reparationer:
Vad gäller övriga reparationer som nämnts under ”skador” här ovan så bör befintliga fönster och fönsterfoder samt så mycket som möjligt av befintlig panelen behållas. Även övriga snickerier bevaras i så stor utstäckning som möjligt. Lös färg skrapas bort och ommålning sker med linoljefärg av hög kvalitet. Linoljefärg väljs för att linoljan skyddar träet, för att det är den ursprungliga behandlingen och för att det ger en vacker yta. Nackdelen är den långa torktiden. Det diskuteras för närvarande mycket om problemen med svarta prickar (mikrobiell påväxt) på hus målade med dagens giftfria färger. Linoljefärg gjord på linolja av låg renhet är sannolikt inget undantag. Ett förslag är att redan vid projektets början provmåla några bitar med färg från olika leverantörer och låta dem ligga ute. Innan allt är klart för ommålning har det troligen gått några år och man kan kontrollera skicket på sina provbitar. Vid byte av trasiga tegelpannor kan man höra med ägarna av de uthus i Ingatorp som är belagda med liknande tegel, om dessa är villiga att sälja sitt ”gamla” tegeltak.
Utbyggnaderna på projekthusen är ett kapitel för sig. Om en närmare undersökning visar att de är i mycket dåligt skick eller om något av dem delvis måste avlägsnas, för att kunna reparera stommen på huvudbyggnaden, kan man överväga att ta bort dessa och i stället återinföra de ursprungliga fönstret/fönstren. Detta skulle ge ljusare lokaler. I vårt förslag förutsätts att utbyggnaderna finns kvar även om de inte har något större arkitektoniskt värde så tillhör de husets historia.
Synpunkter:
Några avslutande synpunkter på reparationsdiskussionen:
Detaljerna är viktiga för helhetsintrycket. Att t.ex. byta till standardtaktegel eller betongpannor, byta form på skorstenarna eller måla huset med en modern glansig färg kan helt förändra det intryck husen ger. ( För att inte tala om den vandalisering ett byte till moderna plast- eller aluminiumfönster skulle medföra…)